Lite dålig bloggning idag ser jag (skickar en menande blick till Mao över internätet). Jag hade skrivit ett inlägg innan jag försvann i eftermiddags men tänka sig: Jag glömde att publicera det, ack vad mycket man har att tänka på i dessa dagar med miljöförstöring, salladsätande och musikalnummer...

Hur som helst så trotsade jag min livslånga skräck och begav mig in till Malmö för att äta tilltugg... well, vad gör man inte för kanapéer och tartellleter! Det visade sig dock att tilltugget (på en invigning av min kompis skolprojekt: en skönhetssalong) var frukt och praliner... helt okej ändå. Me gusta la chocolate (har ju till och med hållit tal om det i skolan, så jag är typ expert!) Den bästa chokladen är Anthon. Anthon Berg. Om jag fick spendera en natt med vem som helst, då hade jag valt Anthon Berg. Vi hade haft det så mysigt.


Suspicious Grinch

Neandertalare... försökte mig på "fjårtiz duckface" och det här är resultatet... Fy vilken sorglig själ jag är...

På vägen hem hade jag en nära-döden upplevelse i stil med Alive, eller vad den nu heter, ni vet den där alla tvingas äta varandra för att "stay alive". Det var nämligen så att det var så halt (som en ål) på vägarna att bussen körde liksom 30meter på tjugo minuter och sedan kunde busschauffören inte öppna dörrarna. Så där satt vi, resenärer, och granskade varandra med blickar som sade: Hennes lår och hans bak, muuuuuuumsigt!